Slår nationell kunskapsstyrning sönder etablerade stödstrukturer?

Just nu införs ett nytt system för nationell kunskapsstyrning. Målet är en mer kunskapsbaserad, jämlik och resurseffektiv vård. Det finns dock en oro att värdefull kompetens går förlorad under omstruktureringen. Hur ska det nya samarbetet fungera? Och leder förändringen till en bättre diabetesvård?

Ett nytt nationellt system för kunskapsstyrning införs just nu inom svensk hälso- och sjukvård. Dagens samarbetsformer ersätts av ett antal nya nationella programområden och arbetsgrupper. Kvalitetsregistrens roll förändras, och dagens läkemedelskommittéer föreslås ersättas av mera breda vårdkommittéer. Målet med förändringen är en mer kunskapsbaserad, jämlik och resurseffektiv vård. Samtidigt finns en oro att hälso- och sjukvården tappar kompetens när etablerade stödstrukturer för kunskapsstyrning nu ersätts av nya. Under seminariet granskas den nya modellen ur olika perspektiv med diabetesvården som exempel.

  • Det är många olika aktörer – hur ska samarbetet fungera?
  • Kommer det nya systemet att leda till en bättre vård för patienter med diabetes?
  • Hur påverkas Nationella Diabetesregistret, NDR, av förändringen?

Seminariet inleds med färsk statistik från NDR som visar att förbättringspotentialen fortfarande är stor; knappt hälften av patienterna i primärvården uppfyller blodtrycksmålet.

Se seminariet

Anders Henriksson (S)

Anders Henriksson deltar i Almedalen

1:e vice ordförande SKL, Ordförande landstingsstyrelsen Landstinget i Kalmar län.

Till presentation